Hur länge man varit i Sverige spelar in när det gäller utrikesfödda barn och deras familjers ekonomiska utsatthet. Den ekonomiska utsattheten minskar ju längre tid en levt i Sverige. Det finns en kraftigt förhöjd fattigdomsrisk under de första fem åren, kring 40-50 procent av alla utrikesfödda barn lever i ekonomisk utsatthet. Först därefter tenderar den ekonomiska utsattheten att sjunka och ligger runt 20 procent efter tio eller fler år. En utdragen integrationsprocessen för många nyanlända barnfamiljer innebär att många barn börjar sin tid i Sverige i ekonomisk utsatthet och därmed inte har möjlighet att delta i skolan eller på fritiden och på samma villkor som andra barn i Sverige.
I underlaget för Rädda Barnens årsrapporter finns inte barn utan papper och barn i asylprocessen, som ännu inte fått uppehållstillstånd, med. Detta är en stor grupp barn vars familjs inkomstnivåer med största sannolikhet skulle påverka statistiken kring barnfattigdom.